Fårö 388
Fartygslämning, uppgift om storlek saknas. Bestående av köl och bottenstockar.

Tidslinje
Skyddat som kulturminne
Historien om Fårö 388
Någonstans i de kalla och klara vattnen utanför Gotlands nordöstra kust, närmare bestämt vid Fårö, vilar ett mysterium från det förflutna – vraket Fårö 388. Detta skeppsgrav har identifierats som en fartygs- eller båtlämning, men mycket av dess historia ligger fortfarande dold under vattenytan. Enligt Riksantikvarieämbetet består vraket av en köl och bottenstockar, men storleken och exakta formen är fortfarande okänd. Detta gör Fårö 388 till ett fascinerande objekt för både arkeologer och skeppshistoriker, som söker efter ledtrådar om dess ursprung och funktion. Platsen, med koordinaterna 57.919754, 19.226727, ligger i ett område som genom århundradena varit en viktig farled för handel och sjöfart, inte minst under den svenska stormaktstiden. Det är troligt att vraket är från en tid då segelfartyg var den främsta metoden för sjötransport, och att det en gång seglade längs de vindpinade vattnen kring Gotland. Fartyget är registrerat som en övrig kulturhistorisk lämning, vilket understryker dess betydelse för att förstå det maritima kulturarvet i regionen. Det faktum att vraket är beläget nära Askugrund, en känd fara för sjöfarare, ger ytterligare en pusselbit till dess historia. Kanske var det just denna grund som blev dess undergång? Det är frågor som ännu saknar svar, men som gör Fårö 388 till ett spännande objekt för fortsatt forskning.
Bakgrund
Gotland har genom historien varit en central punkt för sjöfart i Östersjön, tack vare sin strategiska position. Under medeltiden var ön en viktig handelsplats, och dess hamnar vimlade av både lokala och internationella fartyg. Även under den svenska stormaktstiden fortsatte Gotland att vara en viktig knutpunkt, trots att öns betydelse minskade något jämfört med huvudstaden Stockholm. Det är möjligt att Fårö 388 var ett av de många handelsfartyg som seglade i dessa farvatten, kanske lastat med spannmål, timmer eller andra varor. Gotlands historia är också präglad av många sjöslag och konflikter, och det är inte uteslutet att vraket kan vara ett offer för en sådan konflikt. Området kring Fårö har genom åren varit känt för sina grund och faror för sjöfarare, vilket ytterligare ökar risken för förlisningar. Trots att vi inte vet exakt när Fårö 388 sjönk, är det troligt att det skedde under en period av intensiv sjöfart och handel.
Tillgänglighet
Fler vrak
Fartygslämning, 50 x 50 m, utspridd och sönderslagen. Uppskattad ursprunglig längd på fartyget bedöms till 25–40 meter. Vraket förefaller vara helt byggt i ek, på kravell, och av mycket kraftiga dimensioner. Två timmer uppmättes till 6-7 meter långa och med ett tvärsnitt på 0,18 x 0,4 meter. Förutom grova skeppstimmer påträffades inga andra föremål på botten som kunde kopplas till vraket och inga spår av bevarat järn påträffades på vraket. Nere i botten under sanden påträffades välbevarade vra
Fartygslämning, detaljerad beskrivning saknas. Osäkra uppgifter om fartygslämning enligt anmälan från Länsstyrelsen år 2005 (registreringsunderlaget har ej återfunnits).
Fartygslämning uppgift om storlek saknas. Bestående av ett antal sammanhängande skrovpartier av trä på kravell.