2:151
Fyndplats, uppgift om, för keramik från 1700-talet. Keramiken har hittats av fiskare. Kan indikera fartygslämning. Uppgiften inkommen till länsstyrelsen år 2002. (Dnr: RAÄ-2017-5053)

Tidslinje
Skyddat som kulturminne
Historien om 2:151
I Gotlands vackra, men ofta stormiga farvatten, ligger fyndplatsen 2:151 – ett mysterium som väcker nyfikenhet och fascination. Platsen, belägen på en sluttande grusbotten, är känd för att ha gett upphov till fynd av 1700-tals keramik, upptäckt av lokala fiskare. Även om det exakta djupet och året för förlisningen förblir okända, antyder keramikfynden möjligheten att detta är resterna av ett fartyg som förliste för flera århundraden sedan. Fartygets typ är fortfarande en gåta, men det är tänkbart att det var en handelsbåt som seglade längs de dåtida handelsrutterna kring Östersjön. Gotland, med sin strategiska position i Östersjön, har alltid varit en knutpunkt för sjöfart och handel, vilket gör det sannolikt att fartyget var en del av denna livliga trafik. Denna fyndplats är särskilt intressant eftersom den kan ge oss en glimt av det dagliga livet och handelsmönstren under 1700-talet. Keramikfynden kan också ge ledtrådar om fartygets ursprung och dess last, vilket skulle kunna berätta en fascinerande historia om resor, handel och kanske till och med drama till havs. Trots att det inte har gjorts någon antikvarisk bedömning av platsen, är det uppenbart att 2:151 har potential att bidra med värdefull kunskap om Sveriges maritima historia.
Bakgrund
Gotland har sedan länge varit en central plats för sjöfart i Östersjön. Under medeltiden och fram till 1700-talet var ön en viktig handelsknutpunkt, med livlig trafik av både svenska och internationella fartyg. Öns hamnar, såsom Visby, var fulla av liv och aktivitet, och handeln omfattade allt från spannmål och timmer till lyxvaror som vin och textil. Det är inte svårt att föreställa sig att fyndplatsen 2:151 är en del av denna rika maritima historia. Under 1700-talet var sjöfarten i Östersjön en viktig del av Sveriges ekonomi, och många fartyg seglade genom Gotlands farvatten. Fartygen var ofta lastade med varor som skulle distribueras över Europa, och de utgjorde en livsviktig länk mellan olika länder och kulturer. Den sluttande grusbotten där keramikfynden gjordes är ett tecken på att platsen kan vara en gravplats för ett fartyg som förliste under en storm eller en annan olycka till havs. Detta gör 2:151 till en fascinerande pusselbit i Gotlands maritima historia.
Tillgänglighet
Fler vrak
Fartygslämning, 50 x 50 m, utspridd och sönderslagen. Uppskattad ursprunglig längd på fartyget bedöms till 25–40 meter. Vraket förefaller vara helt byggt i ek, på kravell, och av mycket kraftiga dimensioner. Två timmer uppmättes till 6-7 meter långa och med ett tvärsnitt på 0,18 x 0,4 meter. Förutom grova skeppstimmer påträffades inga andra föremål på botten som kunde kopplas till vraket och inga spår av bevarat järn påträffades på vraket. Nere i botten under sanden påträffades välbevarade vra
Fartygslämning, detaljerad beskrivning saknas. Osäkra uppgifter om fartygslämning enligt anmälan från Länsstyrelsen år 2005 (registreringsunderlaget har ej återfunnits).
Fartygslämning uppgift om storlek saknas. Bestående av ett antal sammanhängande skrovpartier av trä på kravell.