S:t Mikael (Borstövraket)

S:t Mikael var en tremastad galliot av holländsk modell som hörde till den ryska handelsflottan och som sjönk utanför ön Borstö i Nagu i Skärgårdshavet år 1747. Fartyget var på väg från Amsterdam till S:t Petersburg. Under sin sista resa fraktade S:t Mikael under kapten Carl Paulsen Amiels kommando förutom handelsvaror och sedvanlig last dessutom värdeföremål till det ryska hovet. Vraket hittades av en slump när fiskenät fastnade i det på 1950-talet. S:t Mikael var ca 25 meter lång och 6 meter bred. På 1970-talet identifierade Christian Ahlström vraket som ditintills gått under namnet Borstövraket. Under 1980-talet planerade man lyfta vraket, men fick överge planerna på grund av lågkonjunkturen. S:t Mikaels värdefulla porslin och andra värdeföremål som hittats i vraket gör det till ett av Finlands mest värdefulla vrakfynd. Miljöcentralen i Sydvästra Finland slog på rekommendation av Museiverket år 1999 fast att området där vraket ligger är skyddat område.